Nu har jag svaret!
På frågan jag avslutade med i förra inlägget.. Vad kommer hända härnäst? Svaret blev värre än jag
trodde. Min ena syster Hilea krockade med lastbilen på E4 utanför ödeshög.
En annan lastbilschaufför hade stannat 600 m från en rastplats för o kissa,
med halva lastbilen i höger körfält,
utan vänster bakljus, och i det obefintliga ljus som är ute runt 23,30 var olyckan ett faktum. Hille
lyckades rädda sig själv genom den krossade framrutan, innan lastbilen fattade eld och brann upp
till oigenkännlighet. Svårt att förstå hur det är att stå jämte o titta på när ens arbete, saker och
egentligen livet, gå upp i rök. Vad gör man sen, åker hem o sover? Tror jag inte. Det väntar en
mycket tuff tid framför, men jag hoppas och tror att hon klarar detta,även om det kan se
oöverstigligt ut nu.. men ensam är inte stark.
Varför skulle snubben kissa just då?
Varför stannade han inte på rastplatsen? Varför var bakljuset sönder?
Hade det slutat annorlunda då?
Kommer hon att köra lastbil igen?
Kommer hon kunna köra förbi ödeshög utan att tänka tillbaka?
När kommer den dag då hon faktiskt kommer på sig själv att hon inte tänkt på olyckan den dagen?
Och kommer den dagen att komma?
Frågorna är många, men finns inga självklara svar.
Systers blogg: www.hileasoltun.blogg.se
Foto: Mats Tjernström
Nisse ligger kvar i slöinge på djursjukhuset, han kommer bli bra
men är tungt medicinerad 6 ggr/dygn. Dom ska ringa snart så då vet jag lite mer..
Har lov nu en vecka, men känns ändå inge roligt, vet inte om tanken sjunkit in att vi kunde blivit ännu en mindre i onsdags kväll. Våran bror är borta sen 6,5 år, och i onsdags kunde ännu en fallit bort.
förstår att du har det tufft nu.
Skönt att hon klarade sig,håller med att livet är skört bäst att ta till vara på det livet är kort.
Kram Lena
Japp... livet kan vara kort... vet inte alls vad jag ska göra här näst...
